Tjänsteföretagen befinner sig i en dynamisk omgivning och för att öka sin konkurrenskraft måste de snabbt kunna reagera på förändringar på marknaden. Då en viktig strategisk strävan för tjänsteföretagen är ökad flexibilitet, är det väsentligt även med en flexibel styrning. Ekonomistyrningen är ett centralt verktyg för att möta kundernas krav och för att till en låg kostnad kunna hålla en hög kvalitet på sina tjänster. Idag används traditionell budgetstyrning i de flesta företag trots att det har framkommit kritik gentemot detta styrmedel. En kontinuerlig och mer aktuell styrning, som kan förbättra flexibiliteten och lätt kan signalera om förändringar i omvärlden, är Rullande prognoser.

Budgeten har länge kritiserats från olika håll för att budgetprocessen är tid- ochresurskrävande och för att den medför lite mervärde för företag. Dessutom blir budgetensnabbt inaktuell eftersom den inte tar hänsyn till dagens snabba omvärldsförändringar.Trots detta används den idag som ett centralt styr- och uppföljningsverktyg hos mångaföretag runt om i världen. På grund av att budgeten har ifrågasatts har Rullande prognosersom ett alternativt styrmedel uppmärksammats mycket. Rullande prognoser ärfördelaktiga när det råder betydande osäkerhet i företagets omgivning och budgetendärför snabbt blir inaktuell. Dock finns det delade meningar om Rullande prognoser rollsom styrverktyg.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera några fallföretags relation mellan ett traditionellt budgetsystem och ett ekonomistyrsystem baserat på Rullande prognoser, för att undersöka de viktigaste aspekterna i fallföretagens ekonomistyrsystem. Vi har genom intervjuer utfört egna observationer på fyra fallföretag. Genom att använda befintlig forskning för att jämföra och analysera företagens förändringsprocess resulterade detta i att vårt arbete har fått ett övervägande deduktivt tillvägagångssätt. Detta i kombination med vårt deskriptiva syfte har inneburit att vi har en haft en abduktiv ansats till forskningsfrågan. Utifrån fallföretagen har vi identifierat att omvärldsförändringar är det som styr ekonomistyrsystemens utveckling.

Flertalet företag verkar idag i en värld som kännetecknas av snabba förändringar och hård konkurrens. Det ställs högre krav på organisationers ekonomistyrning vilket medför att den traditionella budgeten ersätts eller kompletteras med ett eller flera verktyg. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett företag använder en metod för att styra sin organisation med Rullande prognoser i kombination med balanserade styrkort. För att få svar på detta gjorde vi en fallstudie inom en division i en processindustri. Studien visade att företaget brutit ned sin vision och strategi genom en kombination av verktygen.

Kritiken mot den traditionella budgeten har ökat sedan 1970-talet och det har blivit allt vanligareatt företag avskaffat budgeten delvis eller helt. Eftersom företag som inte upprättar budgetaristället gör Rullande prognoser, väcktes frågan om det går att låna pengar utan en budget somunderlag. Vi blev därför intresserade av att ta reda på om en av de stora affärsbankernaskreditbedömning skiljde sig åt mellan de olika underlagen. För att undersöka detta utförde vi enkvalitativ studie på Svenska Handelsbanken AB eftersom att vi behövde få djupare svar urbankens perspektiv när det gällde möjligheten att låna ut pengar till budgetlösa företag. Vi kundesedan dra slutsatsen att bedömningen av budget och prognoser inte skiljde sig åt och att de kanbetraktas som samma sak ur bankens synvinkel..

I denna uppsats har olika metoder för att göra prognoser för ekonomiska tidsserier med säsongsmönster jämförts och utvärderats. Frågan som undersökningen har kretsat kring är: Vilken metod är bäst lämpad för att göra prognoser av tidsserier med säsongsmönster? De metoder som jämförs är säsongsrensningsmetoderna Census II och TRAMO/SEATS, säsongsmodellerna SARIMA och ARIMA med dummyvariabler för säsong samt en metod där medelvärdena från de fyra första metoderna används som prognoser. För att genomföra undersökningen har dessa metoder tillämpats på fyra ekonomiska tidsserier, nämligen: konsumtion, BNP, export samt byggstarter. Resultatet från undersökningen är att säsongsmodellerna är bäst för konsumtionsserien, säsongsrensningsmetoderna är bäst för BNP- och exportserien och den ena säsongsmodellen (SARIMA) är bäst för byggstartsserien medan den andra (ARIMA-dummy) är den sämsta.

Inledning: Många företag genomför idag någon form av prognos som underlag för deras beslut.Det kan handla om prognoser för hur mycket marknaden kommer att efterfråga, hur storakostnader företaget förväntas ha eller hur mycket personal som kommer krävas.Problemformulering: Hur använder företag prognoser i sin verksamhet?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och förklara hur prognoser används i företag.Metod: Den här studien har byggt på en kvalitativ forskningsstrategi. Arbetets forskningsansatshar varierat mellan en induktiv metod och en deduktiv metod. Uppsatsens empiriska material harinförskaffats genom semistrukturerade intervjuer på två utvalda företag; Galenica AB och SAABtraining and simulation.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att företag använder prognoser som grund för attfatta beslut. Prognoser används främst som grund för budgetarbetet, men företag upprättar ävenprognoser över andra faktorer som påverkar företagets framtid.

Studien har undersökt prognosers trovärdighet bland svenska börsbolag. Undersökningen begränsades inte till att endast inkludera vinstprognoser utan all framåtblickande information som företagen kommunicerade analyserades. Syftet var att tydliggöra ett mönster i de studerade företagens prognoser och därmed underlätta för investerare att urskilja relevant information. Studien byggdes upp av tre hypoteser där prognosers trovärdighet krosskördes med risken, tiden och värderingen på företagen. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ analys av primärdata.

Titel: Inflation: Ger kointegration bättre prognoser Ämne/Kurs: NEK691, Examensarbete C, 10 poäng Författare: Kristofer Månsson Handledare: Thomas Elger Nyckelord: Inflationsprognoser, indirekt metod, kvantitetsteori, kointegration Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om eventuell kointegration mellan inflation och penningmängd ger bättre inflationsprognoser. Metod: Jag använder mig av svensk kvartalsdata för inflation och penningmängd (mätt som M0 och M3) mellan 1993:1 och 2005:4, för att se om modeller med en felkorrigeringsterm ger bättre prognoser än VAR-modeller, AR-modeller och RW-modeller. Jag prognostiserar med indirekt metod och använder tre olika prognoshorisonter, t+1, t+4 och t+8. Slutsats: Kointegration ger inte bättre prognoser oavsett prognoshorisont. För t+1 är AR-modellen bäst och för t+4 och t+8 är VAR-modellerna bäst.

I denna uppsats utvärderar författarna den metod Statistiska Centralbyrån använder sig av vid befolkningsframskrivningar. Metoden fungerar relativt bra vid prognoser över totalbefolkningen, men det visade sig att det blev problem med prognosen av individer i mycket unga och mycket äldre åldrar..

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvägagångssättet vid sin granskning. Det finns dock situationer där revisorn måste förlita sig på riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstår här ett problem för hur revisorn skall gå tillväga då prognoser karaktäriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrån vår frågeställning: Vilket tillvägagångssätt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna fråga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer från tre olika revisionsbolag av varierande storlek.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur pass-through effekten har förändrats i svenska importpriser på aggregerad nivå och i sju olika industrier. Pass-through effekten definieras som den procentuella förändringen i ett pris som kan härledas till en enprocentig växelkursförändring. Jag har använt rullande regressioner på två olika modeller för att estimera förändringar över tidsperioden 1980 ? 2003. Resultaten visar en nedgång i pass-through effekten i flertalet industrier både på kort och lång sikt.

Syfte: Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt.

Enligt teorin innebär införandet av IAS/IFRS en ökad aktiemarknadsinriktning. Vi har i vår uppsats empiriskt provat detta ur en aspekt, nämligen om analytikernas prognoser för kvartalsboksluten blivit träffsäkrare efter införandet av IAS/IFRS.Vår ambition var att utnyttja de prognoser för nästkommande kvartal som analytikerna skickat in till Nyhetsbyrån Direkt för att sedan jämföra dessa konsensussiffror med företagens faktiska resultatutfall. Tyvärr har det inte varit möjligt att få tillgång till dessa konsensussiffror. Därför har vi istället mätt de kursförändringar som sker under dagen för publiceringen av kvartalsredovisningen, för att därigenom indirekt mäta differensen mellan analytikernas prognoser och kvartalsutfall.Undersökningen har gjorts på ett statistiskt urval av 26 företag på Stockholmsbörsens A-lista för storföretag. Mätningen visar på en marginell förbättring efter införandet av IAS/IFRS men vi har dock inte kunnat fastställa att detta är en statistiskt signifikant förbättring.Undersökningsresultatet skall dock tolkas med försiktighet, eftersom den indirekta metoden har några osäkerhetsfaktorer som minskat validiteten för undersökningen.Undersökningen innehåller även en kompletterande kvalitativ förstudie som har utförts via telefonintervjuer samt e-mail med 8 analytiker som följer de företag som ingår i den kvantitativa undersökningen.Den kompletterande kvalitativa förstudien visar entydigt på att dessa analytiker anser att införandet av IAS/IFRS inte har medfört några förändringar i deras resultatprognosers träffsäkerhet..

Syftet är att beskriva och analysera förutsättning och konsekvenser av prognoser som alternativ eller komplement till den traditionella budgeten. Uppsatsen består av tre delstudier. Första delstudien är en litteraturstudie som beskriver och analyserar budget och prognostisering, dels i ett större ekonomistyrningssammanhang, dels var för sig. Den andra studien är en referensstudie med fem olika fallföretag. Studien hade till syfte att analysera hur prognoser används i ekonomistyrningen och vad det har för effekter på budgeten och ekonomistyrningen i stort.